C I S S I S S A G A

 

Efter många mils resande i vår lilla buss hade vi efter El Jem enbart stannat vid ett litet café längsmed vägen än så länge. Man började med andra ord bli rätt less på att åka buss om man säger så. När vi närmade oss byn Matmata stannade vi dock, för vi hade kommit till en plats ute i öknen där en berberfamilj bodde. Berberna är ett folkslag som funnits i Tunisien väldigt länge, och de bygger sina "hus" traditionellt genom att gräva ut grottor ute i öknen. Dessa grottor ger dem svalka under sommaren, och värme under vintern.

 

På tal om svalka. Det var som att en vägg slog emot oss när vi lämnade bussens behagliga temperatur för att hälsa på familjen i deras grotta. Skulle tippa på att temperaturen låg på dryga 35-40 grader. Väl i familjens "vardagsrum" blev vi bjudna på hembakat bröd med honung och en slags mintte. Vi fick även pröva på att mala säd genom att snurra en stor stenskiva. Jag prövade och måste erkänna att det var riktigt tungt arbete! Kan tänka mig att berberna har rätt enorma biceps till följd av att dra runt den stenen :p Familjen hade även en liten dromedar som jag passade på att fota. Usch så söt den var, med långa vackra ögonfransar. Dromedarerna har genom evolutionen utvecklat dessa långa fransar för att skydda ögonen mot sand. :)

 

Väl på bussen dröjde det inte speciellt länge förrän vi befann oss i ett litet samhälle där det var tänkt att vi skulle äta lunch. Det var en konstig känsla, då detta hotell dök upp mitt ute i öknen helt plötsligt, som från ingenstans. Som ni ser på bilden med poolen var det rätt så öde runtomkring.

 

Efter en välbehövlig lunch stannade vi vid ett utsiktstorn där det även fanns en liten turistshop. Det var här vi blev beduiner hela bunten, då vi fick lära oss att knyta deras huvudbonader på traditionellt vis. Jocke och älsklingen demonstrerar fint resultatet på en av bilderna ovan ^^

 

Vår resa fortsatte därefter mot dagens slutdestination, staden Gruz vid Sahara. Det började bli väldigt varmt, så pass varmt att bussens air condition knappt orkade med att kyla bussen överhuvudtaget och vi alla satt och svettades på bussen. Då uppenbarar det sig plötsligt flertalet djur på höger sida om bussen, med pucklar på ryggen. Våra första dromedarer i det fria! Eller fria och fria, dromedarerna i Tunisien är nämligen ungefär som vårt lands renar. De ägs av någon, men de vandrar ofta runt i flockar med en herde som ser efter dem.