Tunisien - Big Salt Lake Chott El Djerid

Nikon D90 + Nikkor 18-105/3,5-5,6 VR
 
Det var fortfarande mörkt ute och klockan stod på 03:58 när telefonen ringde på vårat hotellrum i Douz.
Sömndruckna svarade vi, och ja mycket riktigt, det var dags att gå upp. Efter att ha intagit frukost så satte vi oss i bussen för att åka till vårt första stopp, den stora saltsjön Chott El Djerid. Det var fortfarande kolsvart ute när bussen rullade från hotellet och meningen var att vi skulle få se soluppgången ute vid sjön, något som dem sa var väldigt vackert.
 
Efter att ha rullat en bit blev vi dock stannade av vad som såg ut att vara poliser eller miltär. Utrustade med vapen och i full militärmundering började de utväxla ord med våra guider och busschaufförer på franska, medans vi oroliga satt kvar i bussen. Tydligen var det dock bara en kontroll av något slag men stoppet gjorde att vi tyvärr blev försenade med cirka 20 minuter. När vi slutligen nådde den stora saltsjön hade solen redan petat sig ovanför horisonten vilket var väldigt synd, fast det var ju en häftig upplevelse ändå :)
 
Saltjön är en av världens största, med en yta på 5000 km2. Just denna årstiden är den helt uttorkad, vilket gör att det går att korsa den på en väg. Detta var även vad vi gjorde. När regnperioden kommer svämmar dock vägen över och man måste köra runt sjön. Så alltså åkte vi på bottnen av sjön ^^ Några små pölar med vatten i fanns det dock, men jag skulle nog inte vilja ens doppa en tå i det där vattnet då det är så fruktansvärt salt att man nog skulle dö på fläcken om man råkade svälja en klunk. Just härifrån exporterar Tunisien även väldigt mycket salt, vilket är förståeligt, då det finns sådana enorma mängder av det här.
 
Efter vårt lilla stopp satte vi kursen mot Tozeur där vi skulle sätta oss i landcruisers för att sedan besöka oasen Chebika och star wars byn i öknen. :) Fortsättning följer...



Tunisien - Douz & Solnedgång I Sahara

Nikon D90 + Nikkor 18-105/3,5-5,6 VR
 
Dagen började lida mot sitt slut och äntligen anlände vi till slutdestinationen Douz vid Sahara.
Klockan var runt halv sju när vi satte oss upp på dromedarerna och red ut i öknen för att se solnedgången. Ljuset var helt magiskt ute bland sanddynerna och solnedgången var även den lika magisk. Beduiner gjorde även oss sällskap på sina hästar vilket fick en att tänka på filmen Mumien som man hade sett när man var lite yngre.
 
En sak tyckte jag dock inte var riktigt etiskt rätt, och det var själva dromedarridningen. Även fast dromedarerna på detta stället såg välmående ut så kändes det ändå fel att rida på dem, då man läser så mycket om hur djuren far illa på turistorter. Förutom just detta höll jag mig iallafall långt långt långt bort från varenda en som försökte locka med diverse djur.
 
Min kamera fick även den ett minne för livet från Sahara oxå, då det trots displayskydd kom in sandkorn som repade skärmen. Saharasand är nämligen mer som mjöl, och det kommer in precis överallt vilket vi även märkte när vi anlänt till hotellet som vi skulle sova på. Var bara att hoppa in i duschen på direkten. Då vi skulle dra bort duschdraperiet fick vi dock en smärre chock då vi såg något stort och svart som plötsligt uppenbarade sig och hoppade ner från draperiet i badkaret. Det visade sig vara myror. Och då menar jag inte som våra små svartmyror som vi har här i Sverige utan myror i deluxe edition. Ska tilläggas att det då ändå var ett fyrstjärnigt hotell vi skulle sova på dessutom :p Jätteläskiga var dem, men de försvann dock snabbt in i diverse skrymslen snabbt som attans. Dock så simmade de i toaletten, vilket var lite läskigt. Man ville ju inte sätta sig där och bli biten i röven direkt om de skulle krypa fram, haha.
 
Stupade i säng gjorde vi direkt efter att ha intagit lunchbuffén och nästa dag skulle vi påbörja hemresan mot Hammamet igen. Fortsättning följer.. :)



Tunisien - Berberfamiljen, Matmata & Dromedarkaravanen

Nikon D90 + Nikkor 18-105/3,5-5,6 VR
 
Nästa del av min Tunisienresa kommer här med en stor stor stor bildbomb!
Efter många mils resande i vår lilla buss hade vi efter El Jem enbart stannat vid ett litet café längsmed vägen än så länge. Man började med andra ord bli rätt less på att åka buss om man säger så. När vi närmade oss byn Matmata stannade vi dock, för vi hade kommit till en plats ute i öknen där en berberfamilj bodde. Berberna är ett folkslag som funnits i Tunisien väldigt länge, och de bygger sina "hus" traditionellt genom att gräva ut grottor ute i öknen. Dessa grottor ger dem svalka under sommaren, och värme under vintern.
 
På tal om svalka. Det var som att en vägg slog emot oss när vi lämnade bussens behagliga temperatur för att hälsa på familjen i deras grotta. Skulle tippa på att temperaturen låg på dryga 35-40 grader. Väl i familjens "vardagsrum" blev vi bjudna på hembakat bröd med honung och en slags mintte. Vi fick även pröva på att mala säd genom att snurra en stor stenskiva. Jag prövade och måste erkänna att det var riktigt tungt arbete! Kan tänka mig att berberna har rätt enorma biceps till följd av att dra runt den stenen :p Familjen hade även en liten dromedar som jag passade på att fota. Usch så söt den var, med långa vackra ögonfransar. Dromedarerna har genom evolutionen utvecklat dessa långa fransar för att skydda ögonen mot sand. :)
 
Väl på bussen dröjde det inte speciellt länge förrän vi befann oss i ett litet samhälle där det var tänkt att vi skulle äta lunch. Det var en konstig känsla, då detta hotell dök upp mitt ute i öknen helt plötsligt, som från ingenstans. Som ni ser på bilden med poolen var det rätt så öde runtomkring.
 
Efter en välbehövlig lunch stannade vi vid ett utsiktstorn där det även fanns en liten turistshop. Det var här vi blev beduiner hela bunten, då vi fick lära oss att knyta deras huvudbonader på traditionellt vis. Jocke och älsklingen demonstrerar fint resultatet på en av bilderna ovan ^^
 
Vår resa fortsatte därefter mot dagens slutdestination, staden Gruz vid Sahara. Det började bli väldigt varmt, så pass varmt att bussens air condition knappt orkade med att kyla bussen överhuvudtaget och vi alla satt och svettades på bussen. Då uppenbarar det sig plötsligt flertalet djur på höger sida om bussen, med pucklar på ryggen. Våra första dromedarer i det fria! Eller fria och fria, dromedarerna i Tunisien är nämligen ungefär som vårt lands renar. De ägs av någon, men de vandrar ofta runt i flockar med en herde som ser efter dem.
 
Passade på att fota dem oxå såklart. Så vackra djur! Det stoppet gjorde att man orkade uthärda den sista sträckan till staden Gruz. Fortsättning följer.. :)



Skuleskogens Nationalpark

Nikon D90 + Nikkor 18-105/3,5-5,6 VR
 
I lördags satte vi oss i bilen och körde ut till Ullånger för att möta upp mamsen och Thomas.
På schemat idag stod nämligen Skuleskogens nationalpark och Slåttdalsskrevan (som jag inte fick någon bra bild på tyvärr då denna är tämligen svårfotad i solljus!) Det var riktigt fint väder ute för att vara oktober, och vi var alldeles svettiga när vi kom upp till skrevan kan jag lova. Efter att ha fikat på toppen klättrade vi över till andra sidan berget där vi följde Höga kusten leden ner igen.
 
Det är få förunnat att bo i ett så sagolikt vackert landskap som Höga kusten är! <3



Tunisien - El Jem

Nikon D90 + Nikkor 18-105/3,5-5,6 VR
 
Måndag i Tunisien.
Klockan ringde redan vid halv fem på morgonen då vår buss till tvådagarsturen skulle komma till hotellet klockan 06:00.
Första stoppet blev El Jem, den stora amfitatern från romartiden som jag tjatat om att vi måste besöka i flera månader innan vi åkte iväg till Tunisien. Amfiteatern är den tredje största efter Colosseum i Rom och Capua. Den byggdes runt cirka år 230-238 och användes mestadels till gladiatorspel. Tyvärr förstördes ena sidan av amfiteatern av muslimerna för väldigt länge sedan, vilket gav det stora "hålet" i teatern. Dessutom fick även tyskarna för sig att släppa lite bomber på byggnaden under andra världskriget, vilket resulterade i en raserad vinge som man sedan delvis lät bygga upp igen.
 
Kan säga att det var en mäktig känsla att gå nerför de smala trapporna till våningen under själva scenen. Det var nämligen här som gladiatorerna förberedde sig inför sina fighter, samt där bland annat lejonen hölls. När gladiatorerna var redo hissades de uppför en ramp, genom det hål som numera är täckt av galler. De kom alltså upp i mitten av arenan där de uppemot 35 000 åskådarna satt bänkade längs raderna, uppdelade efter klasstillhörighet. Längst ner de rikaste, sedan medelklassen, och de fattigaste längst upp. Fick lite flashbacks från filmen Gladiator när man stod där nere i mitten faktiskt, och insåg att här har massor av människor och djur fått sätta livet till för länge sedan.
 
Kort och gott - El Jem var fantastiskt! Och detta var bara första stoppet av väldigt väldigt många. :)



NY BLOGGDESIGN! :D

Som ni ser så ser det lite annorlunda ut här på bloggen nu!
Jag har nämligen knåpat ihop en ny bloggdesign med ny header och allt! Dessutom har jag så länge velat haft bloggen bredare, så nu har jag äntligen gjort även den ändringen. Med denna bredare blogg kommer jag att kunna lägga upp bilder i ett större format, något som jag stört mig på väldigt mycket tidigare då många bilder har känts alldeles för små. I och med detta bredare formatet kommer dock alla mina gamla bilder att se fel ut, eftersom de är för små, men det är något jag får leva med.
 
Mina headerbilder tog jag idag hemma hos Maddelutten och Marcus, och det är även finaste Maddelutten som har fotat dessa på mig <3 :)))) Älsklingen agerade reflexskärmshållare hihi :) Tack gumms och älsklingen för de! <3
 
Så, vad tycker ni om den nya designen? :D Själv är jag supernöjd ^^
 
Gamla designen.



Hej!
Cecilia heter jag och jag är en tjej på 29 år, bosatt i ett rött radhus i Härnösand där jag bor tillsammans med min sambo Mattias.

Mina inlägg här kommer till stor del att förmedlas genom bilder då fotograferingen ligger mig mycket varmt om hjärtat. Kameran följer mig i stort sett överallt! :)