Uppdatering Angående Pappa.
Hej på er.
Har inte uppdaterat bloggen de senaste dagarna och detta är på grund av allt som har hänt med pappa. Han åkte akut upp till Umeå för operation i förrgår, då magnetröntgen visade att han hade metastaser i hela ryggen. Dessa trycker på nerverna i ryggraden och orsakade förlamning som spritt sig ända upp till midjan. Han opererades igår natt, och då lättade kirurgerna på trycket så att han inte ska ha så ont längre.
Han är uppe i Umeå nu, och det är vi med. Vi har spenderat hela dagen vid hans sida och tagit hand om honom. Det är en så förjävlig sjukdom Malignt Melanom, då den kommit till det stadiet att den bildar metastaser :( Han har ett förstadium till metastas i lungan med så ja.. Det finns inte så mycket mer att göra egentligen.
Det är bara att inse att man kommer bli pappalös vid 25 års ålder, en tanke som är så fruktansvärd att tänka på att man bara vill gråta. Det som gäller nu är att göra den sista tiden för pappa så bra som möjligt.. Vi har pratat om att försöka ta han ut till hans älskade Icktjärn en sista gång, även om han redan tagit farväl av den platsen sista gången han kunde köra bil och körde dit ut. Det hade gjort mycket för han att få åka dit en gång till.
Det är så förjävligt hur illa behandlad han blivit egentligen, att läkarna skickade hem han i Sollefteå för FÖRSTOPPNING när de visste att han hade cancer. Hade dem inte gjort det hade han inte behövt bli förlamad. Så jävla dåligt gjort av dem att man bara vill slå in skallen på dem.
Men ja, vi får försöka göra hans sista tid så pass bra som möjligt. Hur länge han har kvar vet jag inte. Det går inte att spekulera i då det antingen kan gå fort eller vara en utdragen process på flera månader. I vilket fall som helst så vill jag vara här uppe under hans sista tid och påminna han om hur mycket jag älskar honom och hur mycket jag kommer sakna honom när han försvinner från denna jord.
Det är en fruktansvärt tuff tid. Min pappa är en så go' gubbe att han inte förtjänar detta. Hade läkarna bara skurit mer första gången de upptäckte Malignten hade han antagligen inte behövt gå detta öde till mötes.
Det känns förjävligt allt...
victoria från klassen
hua :( vet som sagt hur du känner dig och går igenom.. det är förjävligt och inget man kan göra eller säga för att göra det bättre, men ta tillvara på tiden ni har kvar. tänker på er <3 kram
Svar:
Cissi
Eleonore
Otroligt ledsamt att ta del av så tunga besked, Cillan. Tänker på alla gånger Janne körde oss till ridskolan i Kramfors, och vad roligt vi hade då... Starkt av dig att ändå kunna skriva om det, ibland kan det nog vara bra att skriva av sig för att bearbeta det som gör ont. Kram till er
Svar:
Cissi
Trackback
Jag vet hur det känns att förlora en anhörig pga en sjukdom.. Det är hemskt. Jag lider med dig/er. Styrke kramar ♥