Min Fina Avtackning
I fredags låste jag dörrarna till Ica för sista gången.
En korg väntade mig i personalrummet och jag kunde inte låta bli att skratta lite för mig själv när jag såg att de hade satt fast näsdukar på den. Detta då jag är så blödig för att jag kommer sakna alla mina fina kollegor där nere. Näsdukarna kom väl till hands då tårarna rullade nerför kinderna både, en, två, tre.. ja säkert tvåsiffriga gånger under kvällen allteftersom mina kollegor slutade och kom och sa hej då.
Till och med efter att vi låst om oss och gått till bilarna på parkeringen började jag gråta igen för då kom Elisabet för att få tillbaka nyckeln. Hon gav mig en kram och sa att jag är så välkommen tillbaka om jag inte trivs, vilket var ett bra kvitto på att man förhoppningsvis har gjort ett mycket bra jobb under sin tid där nere.
Kommer sakna er alla, men ska försöka ha vägarna förbi, det lovar jag ;)
Trackback
Åh, vad snällt av dina kollegor :)